Har länge funderat på en sak, varför leva efter andras önskemål? Varför ska man leva för andra och inte för sig själv istället? 

När man får reda på saker och ting man inte trodde, vart ska man ta vägen då? Vart ska man ta vägen när man inte har ett eget liv? 

För att skapa balans i livet måste man både ge och ta, för mig är det mest ge, jag tar absolut ingenting. Jag vill dock ha mer av det, jag vill också ta och få, inte bara ge och ge varje dag, varje vecka, varje helg. När det händer och när man kan bli respekterad för den man är och inte för den jobbiga tjejen, så kan livet bli enklare och också mer värt att leva på plats. 

/ M (i sin mest deprimerande period hittils)